Ljud påverkar inlärning

I slutet av oktober arrangerades i Stockholm ett seminarium om ljudmiljö i skolan för lärare och skol­ledare för att öka kunskapen om hur ljud påverkar in­lärningen. Bland annat presenterades färsk forskning.

Studieresultaten blir 20 procent bättre med bra akustik.
Mostphotos.com
Julian Treasure.
Stefan Andersson
Kenneth Gärdestad.
Stefan Andersson
Publicerad i Nummer 7 · 2012

Den brittiske författaren och ljudmiljöexperten Julian Treasure, som även talade på HRF:s 90-årsjubileum, berättade bland annat om ”the Essex study”, en svensk/brittisk undersökning som presenterats i år.

I studien jämfördes fyra klassrum vid Sweyne Park School i Essex. Ett var helt obehandlat och de övriga var akustiksanerade i olika grad. Lärare och elever använde dem utan att veta hur de var anpassade. Klassrummen hade olika efterklangstid (den tid det tar för ett ljud att minska 60 decibel), från strax under 0,4 sekunder till drygt en sekund för det obehandlade.

Efter sex månader intervjuades elever och lärare av en konsult och fick sätta betyg på ljudmiljön ur åtta olika aspekter, till exempel talar- och lyssnarmiljö, hur behaglig eller ansträngande ljudmiljön var.

– Bedömningen stämde på alla punkter exakt överens med hur klassrummen hade behandlats akustiskt, säger Julian Treasure. Det klassrum som hade fått den mest avancerade behandlingen fick alltså bäst betyg på alla punkter och så vidare i en fallande skala till det klassrum som inte behandlats alls som hade lägst betyg.

Julian Treasure påpekar att det är tre grupper som är särskilt missgynnade av dålig ljudmiljö i skolan.

– Hörselskadade, de som har ett annat förstaspråk och de som inte tycker om att arbeta i grupp.

Han menar att kostnaden för att inte ha bra ljudmiljö i skolan är enorm, och påpekar att det inte bara har effekter på hälsan utan att vi därmed också lär ut ett beteende där barnen hela tiden måste höja rösten för att göra sig hörda. Dessutom blir det svårare att tillgodogöra sig undervisningen.

– Bra akustik har ofta den effekten att det får personer att bli tystare. Det för också med sig många andra positiva effekter: bättre hälsa, bättre undervisningsresultat och vi skickar inte ut barn i samhället som har fått lära sig att de inte ska lyssna.

– Vi behöver införa högre krav på skolornas ljudmiljö, dessutom behövs övervakning så att kraven efterlevs, anser Julian Treasure.

Kenneth Gärdestad är mest känd som textförfattare till sin bror Teds låtar, men han är även arkitekt och har som chefsarkitekt på Kunskapsskolan stor erfarenhet av att rita skolbyggnader. Han vann till exempel en arkitekttävling inför byggandet av Prins Wilhelmgymnasiuet i Flen som invigdes 1999.

Han poängterar att arkitekter behöver ta hjälp av akustiker.

– Undervisning är ett samspel mellan den som talar och dem som lyssnar och man ska inte bara lyssna utan komma ihåg det man hör också, säger han.

– När jag ritar försöker jag undvika parallella väggar och använda mjuka böljande former, säger han.

Avsikten är att ljudet inte ska reflekteras tillbaka utan ”slås bort”. Kenneth Gärdestad anser att ett rum kan hjälpa till att komma ihåg.

– Det blir lättare att minnas om rummens karaktär skiljer sig åt. När jag ritade skolan i Flen var utgångspunkten att alla klassrum skulle vara olika.

Att det man minns även hänger samman med ljudmiljön pratade Robert Ljung, doktor i teknisk psykologi vid Högskolan i Gävle om. Han redogjorde för undersökningar där man testat hur mycket försökspersoner kommer ihåg i olika miljöer.

Forskarna har testat såväl med ordlistor som förmågan att svara på frågor om en påhittad historia och resultaten har blivit ungefär desamma.

– Det har visat sig att man kommer ihåg cirka 20 procent sämre om det är bakgrundsbuller än om det är tyst. I en ny studie har de först låtit personerna göra ett test av arbetsminnet, förmågan att upprätthålla och behandla information under kort tid.

– Det har då visat sig att skillnaderna vid dålig akustik blir ännu större mellan dem som har bra och dåligt arbetsminne.

Hans slutsats är att det inte räcker med att höra, man måste kunna lyssna utan ansträngning.

– Det tyder på att det är de som har det svårast i skolan som får det ännu värre när ljudmiljön är dålig. Ytterligare en aspekt på skolans ljudmiljö är lärarnas röster.

Viveca Lyberg Åhlander är logoped och filosofie doktor vid Lunds universitet. Hon konstaterar att det är ovanligt att lärare får röstträning, trots att det är relativt vanligt med röstproblem särskilt för kvinnor vilket har en naturlig förklaring.

Kvinnoröster ligger i genomsnitt på en dubbelt så hög frekvens som mäns, 200 hertz jämfört med 100 hertz, vilket också motsvarar antalet stämbandsvibrationer per sekund.

– En timmes taltid för en kvinna innebär alltså 720 000 stämbandsvibrationer, säger Viveca Lyberg Åhlander.

Fotnot: Seminariet ingick i en serie om fyra som arrangerades av Ecophon i London, Stockholm, München och Köpenhamn.

Annonser

view counter