Lättsam vandring på krokig stig

Ett skratt kan lätta upp i svåra situationer. En som framgångsrikt använder sig av humor för att tackla sin hörselskada är kanadensiska författaren och skådespelaren Gael Hannan. Hon vill gärna sprida metoden till andra.

Gael Hannan.
Boken går att köpa i Sverige men är ej översatt från engelska.
Publicerad i Nummer 1 · 2017

Deltagarna på världskongressen för hörselskadade i Washington förra året kunde stifta bekantskap med Gael Hannan som är författare, skådespelare och engagerad i den kanadensiska hörselskadeorganisationen.

Hon talade både vid kongressens invigning och avslutning och gav upphov till många skratt – och även en del tårar, för det är svårt att inte bli berörd när någon sätter fingret rakt på ömma punkter, även om det görs med humor.

Gael Hannan föddes med en måttlig hörselnedsättning som med åren blivit grav. Ingen annan i hennes familj har nedsatt hörsel och hon hade heller inga hörsel-skadade vänner förrän hon började engagera sig i hörselfrågor. Då märkte hon att hon långt ifrån är ensam om att till exempel försöka dölja sin hörselskada och i stället låtsas att man hör.

Eftersom hon var skådespelare gjorde hon detta till sin nisch och har blivit en mycket uppskattad föredragshållare vid arrangemang där hörselskador tas upp. Hennes metod att sprida kunskap om hur det är att leva med hörselnedsättning och vad man kan göra för att underlätta i olika situationer kan sammanfattas i ett ord: humor.

I en bok som kom ut 2015 ”The way I hear it” – a life with a hearing loss, har hon samlat många av sina råd för hur livet som hörselskadad kan bli lättare. Hon bjuder frikostigt på situationer ur sitt eget liv.

Ett exempel är när maken friade till henne. Det gjorde han en morgon innan hon hunnit sätta på sina hörapparater. Vad var det egentligen han hade sagt? Att det var en fråga av avgörande betydelse förstod hon på hans allvarliga blick och situationen var sådan att ett frieri vore fullt möjligt, men tänk om det var något annat han frågat. För hörande kanske detta verkar vara en orealistisk situation, men som hörselskadad vet man att sådant här händer.

Ett av de råd hon ger i boken är att sluta bluffa. Alltså lägga av med att skratta när andra gör det trots att man inte hört vad som var så kul. Att inte nicka som om man hört när man inte gjort det. Att inte säga att ljudmiljön är okej om det skär i öronen av sorl, surr och brus.

I stället uppmanar hon oss att berätta vad som behövs för att kunna höra och hänga med i samtalet. Det där med att berätta vad som behövs kommer igen i alla avsnitten i boken, oavsett det handlar om att äta middag i ett sällskap, resa (med tåg, bil, flyg och bo på hotell), sporta, handla med mera. Det är en bok som även kan ge anhöriga och närstående en inblick i hur det är att vara hörselskadad om man själv är trött på att förklara.

Läs mer på: www.gaelhannan.com 

 

Annonser

view counter