Höga ljudkrav på Marinmuseum

Ubåten Neptun har nått sin sista hamn. På Marin­museet i Karlskrona kan ”havsguden” beskådas i en akustiskt anpassad hall.

Ubåten Neptun kunde röra sig ljudlöst i vattnet. Nu finns den att beskåda på Marinmuseet i Karlskrona.
Erling Klintefors/SMM
Neptun var med och bevakade den grundstötta ryska ubåten U-137 i Gåsefjärden utanför Karlskrona 1981.
Marinmuseet

Ubåtsfakta

Redan på 1600-talet gjordes försök med undervattensfarkoster i Holland.

Svenska marinens första ubåt var HMS Hajen från 1904 (som visas i Karlskrona tillsammans med Neptun).

I boken En världsomsegling under havet från 1870 låter Jules Verne oss möta kapten Nemo och hans ubåt Nautilus.

I den tyska filmen Das Boot skildras en ubåtsbesättnings tuffa villkor under andra världskriget.

I Jan Guillous thriller Madame Terror från 2006 för den fiktive agenten Carl Hamilton befälet på en attackubåt.

Publicerad i Nummer 5 · 2014

Ubåten Neptun kunde röra sig snabbt och ljudlöst, trots att hon är 49,5 meter lång och med sina torpeder väger över 1 000 ton. Följ med ombord på ett fartyg som blixtsnabbt kunde övergå från normal till ultratyst gång i skarpt läge.

När den ryska ubåten U-137 gick på grund i Gåsefjärden 1981 deltog Neptun i dramatiken. Nu välkomnar ”Havets konung” allmänheten på Marinmuseet i Karlskrona, inte långt från det ställe där den främmande inkräktaren upptäcktes.

– Att besöka ett museum bör vara som att vandra in i en riktigt bra dokumentärfilm, säger museichefen Richard Bauer när han stolt visar runt i ubåten och den nyöppnade ubåtshallen, som formats efter Neptun och hennes äldre syster Hajen.

När vi äntrar båten kan vi höra ljudet av dieselmotor och olika kommandon, till exempel om att avfyra en torped, dyka eller avlyssna en annan båt. Roland Thörnquist jobbade under flera år som hydrofonist på en ubåt och lärde sig att identifiera ljudbilder från olika ubåtstyper och deras motorer samt ljuden från andra skepp och annat som rörde sig i närheten.

– Ombord var det påfallande tyst, det hörs inte så mycket, konstaterar han. Vi jobbade fyra timmar och vilade fyra, dygnet runt. Men ibland kunde det låta som ombord på ett tåg, till exempel när tankar blåstes och ubåten skulle stiga till ytan eller när underhåll utfördes.

– En av de viktigaste uppgifterna var att ligga stilla med båten och lyssna. Vatten fortplantar ljud väldigt bra och vid sådana tillfällen måste det vara absolut tyst. En tappad skiftnyckel kunde avslöja positionen direkt.

I dag har svenska marinen fem ubåtar, året innan U-137 gick på grund i Karlskronas östra skärgård fanns det 17. Det sägs att Neptun var en av de båtar som hindrade det ryska fartyget från att rymma.

Nu förefaller den svenska ubåten fridsam, men torpedtuberna talar sitt tydliga språk. Hon var utrustad med ett datoriserat eldledningssystem och kunde hantera tio mål samtidigt. Att hon själv kunde utsättas för faror påminns vi om när vi konfronteras med ljudet av sjunkbomber.

I de äldre delarna av Marinmuseet finns det audioguider som kan kopplas till hörapparatens telespole. Någon sådan utrustning finns ännu inte i ubåtshallen, men museichef Bauer försäkrar att det finns medel avsatta för att nå optimal tillgänglighet.

Ljudmiljön i den gigantiska museibyggnaden med en volym på 7 000 kubikmeter är påfallande god.

– Det är ingen tillfällighet, förklarar teknologie doktorn och akustikern Peter Blom. Första gången han såg Neptun låg hon i vattnet, nu ser vi henne i den nuvarande positionen via en tredimensionell ritning på en data­skärm.

Vi lyssnar på datasimuleringar av ljudbilden vid olika platser i ubåtshallen och enligt Peter Blom stämmer beräkningarna med verkligheten.

Det finns inget motsatsförhållande mellan tydlighet och stämning.

Akustiken är en viktig illusion som knyter ihop syn och hörselintryck, men stämningen får inte skapas på bekostnad av taluppfattningen.

– Det finns inte heller något motsatsförhållande mellan tydlighet och stämning. Däremot är det viktigt med ljudreduktion, berättar Peter Blom och fortsätter:

– Stegljud i en trappa kan störa ljuduppfattningen i en hörsal, ventilationsbuller måste neutraliseras och husakustiken kontrolleras så att inte ljud ”läcker” mellan inner- och ytterväggar. Det gäller alla kontor och föreläsningssalar, men i en sådan här miljö ställs speciella ljudkrav. Exempelvis att grupper ska kunna gå runt med guider utan att enskilda besökare på annat håll störs eller själva blir till störningsmoment.

– Medvetenheten om vikten av att analysera och fånga ljudsituationen ökar, samtidigt som funktionskraven blir allt strängare. Helhetsbilden skapas av alla effekter tillsammans, ljud som tillförs måste kalibreras på rätt sätt, säger Peter Blom.

Den perforerade kopparplåten med bakomliggande mineralull som väggarna i ubåtshallen klätts med reducerar sorlet och förbättrar ljudmiljön. Samtidigt går det att ha en lång efterklang (som understryker rummets mäktighet) om styrkan är låg. Alternativet att helt ta bort efterklangen är inget att eftersträva, då blir helhetsintrycket stumt och otrivsamt.

Inför arbetet med ubåtshallen har Peter Blom besökt andra museer, exempelvis Vasamuseet. Såväl före som efter stängning för att lyssna in helheten och skillnaden när det är gott om besökare respektive folktomt. Det är många parametrar att ta hänsyn till.

Han understryker att åtgärder som gagnar hörselskadade även underlättar för andra, ljudbilden är viktig för alla, inte minst i skolor och äldreboenden. Precis som klassrum måste utformas optimalt, måste korridorerna i äldreboenden uppmärksammas eftersom en dålig ljudmiljö där försämrar kommunikationen mellan boende och personal.

Text: Kerti Bergold, frilansjournalist

Länk till Marinmuseum i Karlskrona.

Annonser

view counter