Forskare som får stöd

Hörselforskningsfondens utdelningar för 2017 är beslutade. Tolv forskare delar på totalt 1,65 miljoner kronor. Här kan du läsa om projekten, samt intervju med två av forskarna.

Hörselforskningsfonden delar varje år ut pengar till flera projekt.
Mostphotos
Publicerad i Nummer 8 · 2017

två av forskarna som har fått bidrag från Hörselforskningsfonden är Elisabet Engström och Malin Berglund. Här kan du läsa om deras forskningsprojekt. De övriga tio presenteras på sidan 18.

Elisabet Engström, Karolinska, Huddinge, 100 000 kronor.
Träning med dataprogram.
Ska undersöka om ett data­baserat träningsprogram baserat på språkljud kan förbättra förmågan att koppla samman ljud och bokstäver samt i förlängningen förbättra förmågan att läsa.
– Jag tycker att barn med hörselnedsättning ska ha samma möjligheter som hörande barn. Därför bör man försöka göra så mycket det bara går för att ge dem bättre förutsättningar, säger Elisabet Engström.

Elisabet Engström.Elisabet Engström.

Drygt 40 barn i åldrarna 5-7 år har använt en typ av pedagogiskt dataspel cirka 10 minuter om dagen. Barnen delades in i tre grupper: hörande, hörselskadade med hörapparat och barn med cochleaimplantat.

Före och efter testades barnen samtidigt som hjärnaktiviteten mättes med EEG. Barnen använde programmet under en månad.
– Barn utvecklas snabbt i den här åldern så vi ville ha en kort period för att kunna avgöra om eventuella förbättringar beror på träningen.
– Resultatet är inte klart. Jag ser en tendens till att träningen kan ha haft effekt, men det är otroligt mycket material att analysera.
– Jag är väldigt glad att vi har fått det här stödet. Jag forskar vid sidan av min ordinarie tjänst som audiolog och nu får jag förhoppningsvis möjlighet att bli klar före sommaren nästa år, säger Elisabet Engström.

Malin Berglund, NU-sjukvård­en, Trollhättan, 100 000.
Utfall av operation i trumhinnan.
Ska undersöka hur hörseln påverkas av myringoplastik, lagning av hål i trumhinnan.
– I stort sett alla operationer av den här typen registreras i Sverige, men det finns ingen sammanställning av hur effekten har blivit på hörseln.

Det finns två skäl till myringoplastik:
- att förebygga infektioner
- att hålet i trumhinnan påverkar hörseln.

Malin Berglund.Malin Berglund.

– Det är ingen som systematiskt har undersökt om det finns någon skillnad i resultaten i hörselpåverkan beroende på orsak till operationen, säger Malin Berglund. 

– Vi vet att många får förbättrad hörsel, men att det också finns en del som har fått sämre hörsel.
– Kanske är det bättre att avstå från ingrepp om det är ett mindre hål? Det är en av de saker vi vill undersöka.
Det görs ungefär 900 sådana här operationer om året, omkring en tredjedel av dem som opereras är barn. Malin Berglund och hennes kolleger ska gå igenom resultat från de senaste åren och även göra uppföljande mätningar.

– Målen är att förbättra den information patienterna får före ingreppet angående förväntade resultat och att komplettera registret med hörseldata som saknas för patienter som varit på återbesök, samt att bekräfta om myringoplastik är en säker och gynnsam metod för patienten, säger Malin Berglund.

Hao Li, Uppsala universitet, 150 000.
Nanopartiklar för framtida CI.
Det finns stora skillnader mellan olika patienter efter behandling med cochlea­implantat, CI. En orsak kan vara avståndet mellan nervceller och CI-elektroden.
Projektet ska undersöka om nanoteknik kan användas för att föra in ämnen som gör att nervceller kan växa på CI-elektrodens yta.

Anette Fransson, Uppsala universitet, 150 000.
Vätgasbehandling på cellnivå.
Vidare analys av det material som togs fram i en studie för att undersöka om behandling med vätgas kan ge skydd vid bullertrauma. Det övergripande målet är att utveckla en ny metod för skydd och behandling av innerörat med vätgas när någon har utsatts för höga ljudnivåer.

Anders Fridberger, Linköpings universitet, 150 000.
Ny metod vid hörselnedsättning.
Undersöker om hörselnedsättning kan förebyggas vid cancerbehandling med det hörselskadliga ämnet cisplatin.
Testmetoden är att föra in läkemedel i mellanörat genom injektion via trumhinnan.

Tobias Kastberg, Lunds universitet, 150 000.
Lyssningsansträngning.
Målet är att utvärdera och förbättra metoder för test av lyssningsansträngning. Avsikten är att skapa bättre förståelse för den ansträngning som krävs av hörselskadade i bullriga miljöer samt ökad kunskap om hur personer med hörselnedsättning kan få hjälp att hantera ansträngande lyssningssituationer bättre.

Andreas Björsne, Göteborgs universitet, 150 000.
Optimering av CI för barn.
Barn som får CI i tidig ålder kan inte själva medverka vid inställning av ljudprocessorn, utan inställningarna baseras till stor del på objektiva mätningar av svar från hörselnerven. Projektet ska genom en långtidsuppföljning utvärdera hur dessa inställningar fungerar.

Stefan Stenfelt, Linköpings universitet, 150 000.
Modell för benledningshörsel.
De exakta mekanismerna för benledningshörsel är ännu inte klarlagda.
Syftet är att utveckla en mekanisk-matematisk modell för benledningsstimulering för att mer exakt klarlägga hur vibrationer i skalle och mjukvävnad ger upphov till ljud.

Bo Håkansson, Chalmers, 150 000.
Lågfrekvent benledning.
Yrsel kan ha flera olika sjukdomsorsaker. Avsikten är att visa att lågfrekvent benledningsstimulering kan användas som hjälp vid diagnos.
Fördelarna jämfört med den metod som vanligen används (relativt högt luftlett ljud) är att även patienter med ledningshinder kan diagnosticeras samt att ljudsignalen skulle bli mer
behaglig för patienten.

Erik Witte, Örebro univer­sitet, 150 000.
Validering av SIB-testet.
SIB-testet är ett taluppfattningstest som mäter förmågan att uppfatta olika svenska språkljud i brus.
Ingår i ett större projekt och avsikten är att testet ska godkännas för användning på hörselskadade personer.

Anna Granath, Karolinska sjukhuset, 150 000.
Hur CI påverkar balansen.
Studien ska undersöka huruvida cochleaimplantat påverkar balansen hos vuxna CI-opererade.
Syftet är bland annat att klargöra vilka faktorer som bidrar till eventuella balansstörningar.

Luca Verecchia, Karolinska sjukhuset, 100 000.
Balansutredning hos små barn.
Fortsättning av ett tidigare projekt för att undersöka om en metod att testa balansen hos små barn kan användas som en objektiv mätmetod av balansorganets funktion hos små barn.

Fotnot: På Hörselforsknings­fondens webbplats framgår vilka ansökningar som har beviljats varje år sedan 2006: www.horselforskningsfonden.se

Annonser

view counter