En del av Hörselskadades Riksförbund

Teknik Nummer 2 • 2019

De har fått tystare klassrum

I Kalmar län har antalet barn med hörselnedsättning ökat och kommunen jobbar för att hjälpa både dem och alla barn som behöver tysta klassrum.
Matilda Markskog är lärare i en klass som fått mycket hjälp med ljudanpassning.

Matilda Markskog är lärare i en klass som fått mycket hjälp med ljudanpassning.

Tips för klassrum
  • Arbeta aktivt för att upprätthålla god ljudmiljö. Ta hjälp av akustiker.
  • Var en positiv förebild för eleverna. Använd alltid den hörteknik som finns.
  • Ha alltid ljuset tänt, undvik ”mysbelysning”.
  • Eleven bör ha ryggen mot fönstret. Ljuset behöver falla på den som pratar.
  • Stäng dörrar och fönster vid störande buller.Källa: SPSM

Marieborgsskolans klass 5 A i Västervik har en elev med hörselnedsättning och är en av de klasser som fått mest hjälp.
– Vi har en behaglig ljudmiljö i klassrummet, säger Matilda Markskog, lärare på Marieborgsskolan i Västervik.
Det man fått hjälp med är bland annat ljuddämpande bord och möbeltassar som har tillverkats av en lokal entreprenör.
– Att få bort skrapljudet på golvet gör stor skillnad, säger Matilda Markskog.Tekniken har utvecklats genom åren och i denna klass har man hörselslinga, lärarmikrofon, och ungefär en bordsmikrofon på fyra elever.
Eleverna hanterar tekniken bra, tycker Matilda Markskog.
– Tekniken blev snabbt en naturlig del av deras lärmiljö. Mikrofonerna är det som gör störst skillnad både för individen, men också gruppen. Det är underbart att kunna höras utan att behöva anstränga rösten, säger hon.
Matilda Markskog upplever att eleverna förstår fördelarna med en tyst ljudmiljö.
– Så klart att de pratar i klassrummet, men de lyssnar bättre på varandra, väntar in varandra och ger varandra talutrymme på ett mer medvetet sätt, säger hon.

Helena Lindhe är hörselpedagog i Västerviks kommun och har jobbat med klassrummet. Hon samarbetar med Kalmar län som står för tekniken.
– Jag försöker göra åtgärder i alla klassrum vi har, men det blir förstås mer i vissa klassrum. När man bygger nytt försöker jag också vara med så mycket som möjligt, så att vi tänker rätt innan det är för sent, säger hon.
Antalet elever med hörselnedsättning har ökat ganska rejält i Västervik, nu är de runt 20 barn i kommunen. Helena Lindhe betonar dock att det är inte bara är barn med hörselnedsättning som har problem med ljud.
– Jag får även frågor om att hjälpa till på andra ställen där det är problem, det kan vara nån som är ljudkänslig, eller elever med diagnoser som kräver lugn, säger Helena Lindhe.

Tillgången till hörselpedagoger ser olika ut i landet. Men lärare som har elever med hörselnedsättning i sin klass kan alltid ta hjälp av Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Som ett första steg kan pedagogerna ta del av det nyligen uppdaterade stödmaterialet för lärare som undervisar elever med hörselnedsättning.

Annika Lilja.
Annika Lilja.

– Materialet är helt webb-baserat och består av en teoretisk del med mycket fakta och en praktisk del med framgångsfaktorer för att skapa tillgängliga lärmiljöer med hög grad av delaktighet och inkludering, säger Annika Lilja, rådgivare på SPSM:s lokalkontor i Kalmar.
Det finns även fakta och råd  på HRF:s rådgivningstjänst www.hörsellinjen.se under rubriken Barn och skola.

HRF och SPSM arrangerade 2016 en gemensam kunskapsdag om ljudmiljön i skolan. Presentationerna går att se på www.hrf.se/vad-vi-gor/skolkonferens2016

Text: Martina Nyhlin Foto: Filip Gustafsson/Västerviks-Tidningen