Blogg

1 december 2016

Stockholmare minst nöjda med sina nya hörapparater

Om du gillar siffor, tabeller och enkäter och vill veta mer om hörselrehabilitering så är detta nog något för dig: Nationellt kvalitetsregister för hörselrehabilitering

 

Landsting/regioner som deltar i kvalitetsregistret.Landsting/regioner som deltar i kvalitetsregistret.

Personer som provat ut hörapparater i 13 landsting eller regioner får efter 3-6 månader ett frågeformulär med posten, med frågor inom tre kategorier: nöjdhet, kontakt/delaktighet samt funktion. Du kan se frågorna på sista sidorna i årsrapporten.

Det kan vara intressant att jämföra resultaten från de olika landstingen. Kalmar hamnar i topp och Stockholm i botten både när det gäller tillfredsställelse och kontakt/information.

Varför är Stockholmarna är mindre nöjda med sina hörapparater?

Bland annat kan det bero på att landstingets sortiment i Stockholm är relativt gammalt. Ett nytt sortiment är under upphandling. 

Många av dem som fått enkäten hem i brevlådan har av olika anledningar inte svarat. Svarsfrekvensen är 53 procent.

29 november 2016

Vart är vi på väg?

Längst ned i inlägget finns frågor på tre resmål.
Mostphotos

Nu är det cirka 3 veckor kvar tills Auris sista nummer för året kommer ut. I dag blev det officiellt att nästa nummers porträttperson, Peter Gerhardsson, blir ny förbundskapten för damlandslaget i fotboll.

På fredag är det dags för tv-frågesporten På Spåret igen. I Auris har geografifrågan i Stegvis varit inspirerad av På Spåret sedan 2013.

Nedan kan ni bläddra fram ledtråd för ledtråd på tre frågor som har varit införda i Auris, men det har gått några år sedan dess så även de som löst dem kanske har glömt svaret. Jag skulle nog inte själv klara dem före 3 poäng och då har jag ändå gjort frågorna...

Apropå att svara på frågor. Ni har väl inte missat att Auris har en adventstävling? Den första vinnaren blev Kerstin Johansson, Torup, får tio kartor med hörapparatbatterier. Grattis! På fredag kommer en ny chans att vinna, men tänk på att svaret måste skickas in senast på söndag.

/Stefan

 

Fråga 1

 

5. Start norr om Karl XII:s mannar och åker olycksväg mot stad med kyrkonamne.

 

 

 

 

4. Stadens flagga är blågul, kanske för att området 1638–1655 tillhörde Sverige?

 

 

 

 

 

3. Osannolikt nära att det smälte här(d) i närheten. Och då gällde det inte ost.

 

 

 

 

2. Pelle Svanslös släkting Fille kan kanske leda tankarna på det rätta spåret.

 

 

 

1. Framme i broderskärlekens stad, även känd för våldsamma Flyers på is i NHL.

 

 

 

 

Philadelphia: (Route 13 startar i North Carolina mot Philadelphia, Filadelfiakyrkan, Kolonin Nya Sverige, Nära Harrisburg (kärnkraftsolyckan 1979), Filadelfia–Fille, Philadelphia Flyers.

 

 

Fråga 2

 

 

5. Start i huvudskyddets tecken, E-väg med dansk räknebas mot ”brittisk” stad.

 

 

 

 

 

4. Vägen går söder ut mot nordisk femma, grundad av svensk stormaktsskapare.

 

 

 

 

 

3. Kolla, kolla. Snart är vi framme där sportfånar kan ha något fåraktigt i sikte. 

 

 

 

 

 

2. Ronny och Kurt förknippas med staden, liksom På spåret och vitsar i stil med:

 

 

 

 

 

1. – Hörru Glenn, vilken smart anka du har. – Jag vet, det är en doktorand.

 

 

 

 

 

Göteborg: (E20 från Örebro vid Hjälmaren, 20 är bas för vissa danska räknetal (t.ex. firs 4x20=80), Kallas ibland Lilla London, Gustav II Adolf grundade, Ullevi, Kolla, kolla låt med Nationalteatern, Ronny Jönsson, och Kurt Olsson.

 

 

Fråga 3

 

 

 

5. Från Ludvigs stad reser vi mot efterträdare med namn från äldre ord för träsk.

 

 

 

 

 

4. Staden har varit både dubbel och delad. Huvudstad i många olika republiker. 

 

 

 

 

 

 

3. Alexander har en plats här och Kennedy sa sig ”vara härifrån” i berömt tal.

 

 

 

 

 

 

2. Känd för samma sak som Kina, Visby och Pink Floyd.

 

 

 

 

 

 

1.  ”Öst är öst och väst är väst och aldrig mötas de två”. Men här möttes de till 1989.

 

 

 

 

 

 

Berlin: Start i Bonn där Beethoven föddes, berl = träsk på västslaviska, Grundad som dubbelstad Berlin–Cölln, Huvudstad i Preussen, Weimarrepubliken, Tredje riket, Östtyskland med flera, Alexanderplatz, ”Ich bin ein berliner”, mur/The Wall.

24 november 2016

Arbetsmarknaden riskerar missa fantastiska tillgångar

Mostphotos

Är det vanligt att studerande gör en analys av sin framtida arbetssituation utifrån vilka kostnader de kommer att innebära för sin arbetsgivare?

Ska man ens behöva göra det?

I senaste numret kunde ni läsa om Ludvig Ahlström, jurist, och Heléne Larsson, arbetsförmedlare, som ibland behöver teckenspråkstolk i sina arbeten. Det de berättar visar tydligt att systemet inte fungerar. Bland annat måste de – som alltså har anställning – skriva in sig på Arbetsförmedlingen för att kunna få bidrag för arbetslivstolkning. Bidraget täcker inte deras behov utan arbetsgivaren måste bekosta resten. Ansökan är så omständlig att arbetsgivaren väljer att betala själv. Bidrag ges ej om det är de själva som håller i mötet eller kursen eller liknande.

Det här gör att de har betydligt svårare att göra karriär än deras hörande kolleger.

Problemet har funnits länge och aktualiserades nyligen sedan juridikstuderande Isabella Hagnell skrev ett debattinlägg i Dagens Nyheter. Isabella Hagnell frågar minister Åsa Regnér, som ansvarar för detta område, om det är någon idé att hon fortsätter sin juristutbildning. Hur ska hon som är döv kunna konkurrera om jobben om det innebär stora kostnader för teckenspråkstolk – kostnader som arbetsgivaren slipper om en hörande jurist anställs?

Åsa Regnér svarar inte på debattartikeln och hon svarar inte heller när Auris reporter ber henne om en kommentar.

För min egen del kan jag erkänna att jag aldrig under min utbildning reflekterade över att min hörselnedsättning skulle kunna göra det svårare för mig att konkurrera på arbetsmarknaden. Inför valet till universitetet kom vuxna i min omgivning med rådet: ”Välj utifrån det du är intresserad av, brinner för och vill jobba med, då blir det bra”.

Samma råd skulle jag själv ge till en ung person som står inför val av utbildning idag.

Det är först i efterhand som jag har insett att jag inte konkurrerar på samma villkor. Inte alls. Jag behöver väl fungerande hjälpmedel (som alltför sällan finns) och ändå kan jag inte göra en del jobb. Till exempel kan jag inte bevaka en rättegång eller en större presskonferens, jag hör inget i bullrig miljö, sportevenemang skulle vara väldigt svårt och i vissa fall kan jag inte höra i telefon beroende på röstläge, bakgrundsbrus, dålig mottagning mm.

Med skrivtolk skulle det antagligen fungera bättre, då skulle jag kunna göra de flesta typer av journalistiska uppdrag. Jag kanske skulle bli "den framgångsrika journalisten med skrivtolk" ;) Men… ja, ni vet ju hur reglerna för arbetslivstolkning är.

Nu har jag en arbetsgivare som inte protesterar om jag behöver skrivtolk eller teckenspråkstolk, men det gör ändå inte att det känns bra för mig. Känslan av att vara en belastning tar över.

Men tillbaka till inledningen, ska man som studerande behöva fundera på vilka kostnader man kan komma att innebära för sin arbetsgivare? Svaret är förstås nej. Var och en är en fantastisk tillgång.

Läs juridik, journalistik, akrobatik eller vad som känns rätt.

Även om vi kan påverka utvecklingen till viss del så vet vi inte hur framtidens arbetsmarknad ser ut, vilka hjälpmedel som kommer att finnas, vilken kompetens som efterfrågas och vilken politik som förs.

Ingen vet heller vilka behov man själv kommer att ha om tio år. Livet förändras ständigt.

Ute på favorituppdrag: Enkäten i Auris.Ute på favorituppdrag: Enkäten i Auris.

Annonser

view counter