Bloggarkiv april 2016

18 april 2016

Pedagogiskt i Göteborg

Första dagen på konferensen är slut och solen går ner bortom Älvsborgsbron.
Ulrika Nilsson

Efter en hel dag tillsammans med pedagoger känner jag mig rätt så upplyst. "Smart med Spaf " hade jag först tänkt skriva i rubriken.

Spaf står för Svenska pedagogiska audiologiska föreningen och den ordnar en rikskonferens under två dagar i Göteborg i samband med att man håller årsmöte. Programmet är fullmatat med intressanta föredrag och så finns det utställare på plats som bland annat presenterar lösningar för undervisning av hörselskadade elever.

Vilka är med i Spaf?

Heléne Bergstadius, ordförande, svarar:

- Pedagoger, audionomer och logopeder framför allt, men alla som har intresse för pedagogiska audiologiska frågor är välkomna. Till exempel förskollärare som jobbar med barn som har hörselnedsättning.

För närvarande har Spaf 193 medlemmar. Rikskonferensen är årets höjdpunkt i föreningen. Då samlas medlemmar för att utbyta erfarenheter, lyssna på inspirerande föredrag och lära känna varandra.

Det hela avslutas med att Årets pedagogiska utmärkelse delas ut. I fjol gick den till Håkan Bergkvist som jobbar med auditiv miljö på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Vem som får årets pris avslöjas alltså i morgon, tisdag.

Årets konferens inleddes med ett fint musikframträdanden av  elever på Kannebäcksskolan, en F-9 skola i Göteborg med inriktning döv/hörsel.

Interkulturell kommunikation

"Mångkulturellt perspektiv på funktionsnedsättning" var ämnet för Denho Özmens föredrag. Han är rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten och har varit med och tagit fram ett stödmaterial för skolpersonal som arbetar med flerspråkiga barn eller elever med funktionsnedsättning: www.spsm.se/motas

Kompis med hörapparaterna

Elisabet Sundewall Thorén, forskare, berättade om "Hörselhjälp på nätet". Aurisläsare kanske minns att vi skrivit om projektet Hörnet, som går ut på att ge hörselrehabilitering på nätet. Projektet har fått goda resultat och merparten av deltagarna tycker att de fått kunskap om sin hörselnedsättning och om hörapparatanvändande.

https://liu.se/forskning/forskningsnyheter/1.551138?l=sv

Nyckeln till allt

Christian Örn, rektor, och Susanna Kropp, pedagog, på Silviaskolan en F-9 skola i Hässleholm, berättade om ett språkprojekt man  arbetat med. " Språket, nyckeln till skolan och världen utanför" var titeln på föredraget. Det handlade (väldigt kortfattat från ett inspirerande och lärorikt föredrag) om att stärka eleverna genom att i alla ämnen arbeta med ord och deras betydelse och uttal. Att lära dem använda orden och förstå dem, även när det till exempel handlar om matematiska begrepp.

 Christan Örn och Susanna Kropp.Christan Örn och Susanna Kropp.

 

 

 

 

 

 

Hipp Happ och sen var det slut

En bejublad avslutning på första dagen stod Teater Hipp Happ för. Teatergruppen med medlemmar från HRF Stockholm tar upp allvarliga ämnen på ett humoristiskt sätt. Den avskalade scenografin ger extra slagkraft åt de ofta bisarra situationer man kan råka ut för som hörselskadad.

 

Maud Holmberg och Teater Hipp Happ.Maud Holmberg och Teater Hipp Happ.

 
 

14 april 2016

Kurs med extra svårighetsgrad

Engelskakunskaperna behövde fräschas upp.
Mostphotos

Auris startar en liten teckenspråksskola i nästa nummer.

Att lära sig teckenspråk är något jag kan rekommendera, har själv gått flera kurser de senaste åren och har god nytta av kunskaperna.

Språk måste användas, annars faller de i glömska.

Jag tyckte att min engelska började bli rostig och anmälde mig därför till en kvällskurs för att fräscha upp kunskaperna. Eftersom jag ska till den internationella hörselkongressen i Washington D.C. i slutet av juni var jag extra peppad att plugga.

Det var en liten grupp, endast tre deltagare, och ett litet klassrum där vi satt nära varandra. Läraren pratade tydligt och artikulerade väl. Förutom hörapparater använde jag ett system med mikrofon och mottagare. Klassrummet låg mot en tyst innergård och hade ingen brummande ventilation.

Det borde väl funka, tänkte jag.

Men där hade jag fel. Det var faktiskt jättesvårt. Inte själva innehållet i kursen – vi hade gjort ett test i förväg för att hamna på rätt nivå – men att höra var svårt.

Första lektionen spände jag mig så till den milda grad för att uppfatta att jag fick en låsning i ryggen och behövde gå till naprapat dagen efter.

Andra lektionen fick jag näsblod av lyssningsöveransträngning.

Efter tredje lektionen mådde jag illa av hörselutmattning.

Tinnitusen jag har efter varje lektion går inte att beskriva. En symfoniorkester ter sig som lågmäld i jämförelse.

Hur kunde det bli så besvärligt?

Svaret i det här fallet var dålig akustik.

Jag vet nämligen att mina hjälpmedel fungerar i andra sammanhang och att jag normalt kan höra en person som pratar en halv meter från mig, men i en lokal med dålig akustik spelar det ingen roll. Ljudet flippar ut och studsar hit och dit, förvrängs, förstärks och försvagas. Det blir ohörbart för mig. Faktum är att jag hade lättare för att höra mina kurskamrater ute på gatan efter lektionerna. Med avstängda hörapparater dessutom. (Behövde vila.)

Sådant där är svårt att lösa. Noggranna förberedelser räcker inte alltid, man måste vara extremt noggrann.

För övrigt var det en väldigt bra kurs. Hög nivå, högt tempo och krävande, roliga och stimulerande övningar. I går var tyvärr sista lektionen och jag skulle gärna plugga mer engelska, men i så fall skulle jag behöva göra en inventering av akustiken hos kursanordnarna först.

Hur gör ni när ni ska gå en kurs? Besöker ni lokalerna i förväg? 

/Ulrika

7 april 2016

Textat på nätet

Peter Haber som Martin Beck. Ur filmen Beck - Sista dagen.

För en tid sedan fick jag ett erbjudande som gjorde att jag testade att prenumerera på filmkanalen C-more.

En sak som jag tycker är bra är att när man tittar på svenska filmer eller serier på dator, surfplatta eller i mobil är det inställt så att texten visas automatiskt. På till exempel SVT Play måste man ju själv aktivera textningen.

Kollar man på mobiltelefon ligger texten dessutom utanför bilden i en ”egen box” så att den yta där texten visas är nästan lika stor som hela bilden. Eftersom jag egentligen skulle behöva glasögon för att se texten bra så gör det att jag faktiskt nästan har större behållning av att se en film på mobilen än på tv...

Stefan

 

 

Annonser

view counter