Mänskliga rättigheter

Argumenten som kan bita på politikerna

HRF ska lära sig att använda konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning mer i sitt påverkansarbete.

Hanna Gerdes, jurist, utbildar om mänskliga rättigheter.

Konventionen

Trädde i kraft i Sverige 2009. Sverige anslöt sig också till det frivilliga protokollet om enskild klagorätt.

Svenska regeringen lämnade in sin första rapport till övervakningskommittén våren 2011. Funktionshinderrörelsen lämnade då in en alternativ rapport. Det är inte klart när Sverige kommer att granskas av kommittén.

Läs mer på www.manskligarattigheter.gov.se. Direktlänk till avsnittet om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning här.

Publicerad i Nummer 3 · 2012

Sverige har åtagit sig att följa FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Men hur genomförs det i praktiken?

Det är inte så ofta det talas om mänskliga rättigheter på föreningsmöten runt om i landet.

– Det är ett svårt ämne, erkänner Hanna Gerdes, jurist på Fonden för Mänskliga rättigheter, en oberoende stiftelse vars verksamhet syftar till att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna i Sverige och internationellt.

 

I april höll Hanna Gerdes en utbildning för ombudsmän på HRF:s förbundskansli.

– Det gav oss viktig kunskap om hur vi ska kunna använda konventionen som ett politiskt påtryckningsmedel. På höstens förbundsmöte kommer även distriktens representanter att få utbildning om mänskliga rättigheter, säger Charlotta Göller, internationell ombudsman med ansvar för mänskliga rättighetsfrågor på HRF.

I stället för att prata om behov kan man i stället prata om rättigheter, till exempel i hjälpmedelsfrågan, förklarar hon.

Genom konventionen har HRF fått ett starkt verktyg för påverkan.

Funktionshinderrörelsen kan till exempel lämna en egen rapport, jämte den svenska regeringens rapport, till FN:s övervakningskommitté som granskar hur länderna lever upp till konventionen.

 

Sverige har även anslutit sig till det frivilliga protokollet om enskild klagorätt, vilket innebär att en person eller organisation kan vända sig till FN:s övervakningskommitté för att få sitt ärende prövat efter att alla svenska rättsinstanser passerats. Att som enskild person driva ett ärende kan dock vara svårt.

– Ett problem är att konventionerna inte är en del av svensk lagstiftning, förklarar Hanna Gerdes.

Regeringen anser att de svenska lagarna uppfyller kraven som ställs. Det gör att man inte kan gå till en domstol och hävda att man får sina mänskliga rättigheter kränkta av till exempel en myndighet, utan man måste hänvisa till svensk lagstiftning.

Dessutom omfattas inte bristande tillgänglighet av svensk lag.

Annonser

view counter